Humamentu

Kasi 13% di adulto ta huma (de bes en kuando)

Na 2017, 13% di hende di 18 aña òf mas tabata huma (de bes en kuando): 20% di hende hòmber i 9% di hende muhé. Den mayoria di kaso, a trata aki di sigaria òf shag. Ménos ku 1% di poblashon adulto ta kai den e kategoria di ‘humadó pisá’ (0,4%). Un humadó pisá ta un hende ku ta huma 21 òf mas sigaria i/òf shag pa dia.

Kasi 18% di adulto ta humadó pasivo

Na 2017, 18% di hende di 18 aña òf mas a bin den kontakto ku huma di tabako den kas, aunke nan mes no tabata huma (humamentu pasivo): 19% di hende hòmber i 17% di hende muhé. Humamentu pasivo ta mas frekuente serka adulto hóben di 18 te ku 24 aña. Gezondheidsraad ta deskonsehá hende di huma i ta atvertí tokante humamentu pasivo tambe. E konseho akí ta pa prevení COPD, enfermedat kardiovaskular i kanser (na pulmon) (Gezondheidsraad, 2015).

Gráfiko: porsentahe di adulto ku ta huma (tur dia òf nò, tur tipo di produkto pa huma), 2017

Fuente: Enkuesta Nashonal di Salú 2017

Mas hende hòmber ta huma, kompará ku hende muhé

Adulto den e grupo di edat di 25-44 aña ta esnan ku mas frekuentemente ta huma (17%). Den kasi tur e gruponan di edat, e porsentahe di hende hòmber ku ta huma ta mas grandi ku e porsentahe di hende muhé. Hende hòmber i muhé di 25 te ku 44 aña ta esnan ku mas ta huma.

Gráfiko: porsentahe di adulto ku ta huma, pa kada sekso i grupo di edat, na 2017

Fuente: Enkuesta Nashonal di Salú 2017

Ta prinsipalmente hóben adulto ta humadó pasivo

Humamentu pasivo ta un poko mas frekuente serka hende hòmber ku serka hende muhé (19% vs. 17%). Humamentu pasivo ta mas frekuente serka e grupo di 18 te ku 24 aña.

Gráfiko: porsentahe di adulto ku ta humadó pasivo, pa kada sekso i grupo di edat, na 2017

Fuente: Enkuesta Nashonal di Salú 2017

Ménos humadó pasivo serka esnan ku tin un nivel di enseñansa haltu

Humamentu ta mas frekuente serka hende ku tin nivel di enseñansa MAVO/LBO i ménos frekuente serka hende ku tin nivel di enseñansa HAVO/VWO i MBO. Humamentu pasivo (e persona mes no ta huma, pero e ta bin den kontakto ku huma di tabako den kas) ta mas frekuente serka hende ku tin nivel di enseñansa abou i ménos frekuente serka hende ku tin nivel di enseñansa haltu. Den e resultadonan akí, no a tene kuenta ku diferensia di edat i sekso den e nivelnan di enseñansa.

Gráfiko: porsentahe di adulto ku ta humadó i humadó pisá, pa kada nivel di enseñansa, na 2017

Fuente: Enkuesta Nashonal di Salú 2017

Mas tantu humadó i humadó pasivo den e grupo ku tin difikultat pa kubri nan gastunan 

Humamentu ta mas frekuente serka e grupo ku tin hopi difikultat pa kubri nan gastunan ku nan entrada di famia. Humamentu pasivo ta mas frekuente serka e grupo ku tin un poko difikultat pa kubri nan gastunan.

Humamentu serka adulto ta bahando

E kantidat di adulto di 18 aña òf mas ku a huma den e último 12 lunanan promé ku a entrevistá nan a baha entre 1993 i 2017, di 17 pa 14%. Den tur e añanan di enkuesta, e porsentahe di hende hòmber ku ta huma tabata mas haltu ku e porsentahe di hende muhé (2017: 20% vs. 9%, 2013: 21% vs. 12%, 2011: 28% vs. 11%, 2011: 21% vs. 8% i 1993: 28% vs. 9%. (ENS 2013, 2017, Alberts et al., 1996).

Gráfiko: tendensia di humamentu serka adulto 1993 - 2017

Fuente: Enkuesta Nashonal di Salú 2017 i 2013; Curaçao Health Study 1993/1994

Kasi mes tantu mucha hòmber ku mucha muhé ta humadó (pasivo)

Nuebe porshento (9%) di mucha di skol di 12 te ku 17 aña a huma sigaria den e luna promé ku e enkuesta. No tin masha diferensia den e porsentahe di mucha hòmber i mucha muhé ku a huma den e luna promé (8% i 10%). Mas ku mitar di mucha di skol (58%) tabata den kontakto ku huma di tabako den kas e siman promé ku e enkuesta, aunke nan mes no ta huma (humamentu pasivo); mas o ménos mes tantu mucha hòmber (58%) ku mucha muhé (59%).

Gráfiko: humamentu i humamentu pasivo serka mucha di skol na 2015

Fuente: Global School-based Student Health Survey Curaçao 2015

Humamentu (pasivo) ta oumentá ku edat

Nuebe porshento (9%) di mucha di skol di 12 te ku 17 aña a huma sigaria e luna promé ku e entrevista. Manera ta di spera, humamentu ta oumentá ku edat. Humamentu pasivo (e persona mes no ta huma, pero e ta bin den kontakto ku huma di tabako den kas) tambe ta oumentá ku edat.

Gráfiko: humamentu i humamentu pasivo serka mucha di skol pa kada grupo di edat, na 2015

Fuente: Global School-based Student Health Survey Curaçao 2015

Mucha di skol AGO ta huma ku mas frekuensia

Un di kada sinku (22%) mucha di skol AGO a huma sigaria den e luna promé ku e entrevista, kompará ku 1 di kada 20 (6%) mucha di skol HAVO/VWO. Na e skolnan VSBO i SBO, esei ta e kaso serka 1 di kada 11 (9%). Mas mucha ku ta siguiendo un estudio SBO tabata humadó pasivo e siman promé, kompará ku e muchanan di HAVO/VWO (68% i 52% respektivamente). E mayornan di e muchanan di skol AGO ta huma ku ménos frekuensia (16%), kompará ku mayor di mucha na SBO (20%), HAVO/VWO (21%) i VSBO (22%).

Gráfiko: humamentu serka mucha di skol, pa kada nivel di enseñansa, na 2015

Fuente: Global School-based Student Health Survey Curaçao 2015

Data disponibel


Hustifikashon

Humadó: Un persona ku den e enkuesta a kontestá ku Sí na e pregunta: ‘Bo sa huma?’

Humadó diario: Un persona ku ta parti di e poblashon general ku ta huma un òf mas sigaria tur dia.

Humamentu pasivo: Drenta den kontakto ku huma di tabako den kas, aunke e persona mes no ta huma

Humadó pisá: Persona ku ta huma 21 òf mas sigaria i/òf shag pa dia.

CHS: Curaçao Health Study (CHS) ta un enkuesta di poblashon ku a tuma lugá na 1993 – 1994 bou di poblashon adulto di 18 aña p’ariba na Kòrsou. E enkuesta akí a suministrá un gran kantidat di dato konfiabel tokante salú i komportashon relashoná ku salú di poblashon di Kòrsou.

ENS Kòrsou: Enkuesta Nashonal di Salú (ENS) ta un enkuesta representativo di e poblashon adulto di 18 aña p’ariba ku ta biba riba nan mes. Meta di ENS ta di duna un bista aktualisá di situashon di salú i estilo di bida di poblashon adulto na Kòrsou, i tokante kon nan ta usa e servisionan di kuido. For di 2013, Volksgezondheid Instituut Curaçao (VIC) ta tene un ENS kada kuater aña.

GSHS Curaçao 2015: Global School-based Student Health Survey (GSHS) ta un enkuesta di salú bou di mucha di skol di 12 te ku 17 aña. E ta forma parti di e investigashon GSHS internashonal, di Organisashon Internashonal di Salú (WHO). Meta di GSHS ta di haña un bista aktualisá di komportashon di mucha di skol na Kòrsou ku por afektá nan salú, i tambe tokante nan bienestar. Na Kòrsou, a tene e enkuesta pa di promé bes na 2015.

Alberts, J. F., Gerstenbluth, I., Halabi, Y. T. & O'Neil, J. (1996). The Curaçao Health study. Northern Centre for Healthcare Research.

De Looze M, Van Dorsselaer S, De Roos S, Verdurmen J, Stevens G, Gommans R, et al. HBSC 2013. Gezondheid, welzijn en opvoeding van jongeren in Nederland. [Internet]. 2014. Geraadpleegd via http://www.hbsc-nederland.nl/uploads/publicaties/openbaar/HBSC_Rapport_2013.pdf

Gezondheidsmonitor (2012). Geraadpleegd via https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2013/37/uitkomsten-gezondheidsmonitor-2012.

Gezondheidsraad. Richtlijnen goede voeding 2015. Den Haag: Gezondheidsraad; 2015. https://www.gezondheidsraad.nl/sites/default/files/201524_richtlijnen_goede_voeding_2015.pdf

Pan American Health Organisation (2017). Geraadpleegd via http://www.paho.org/data/index.php/en/indicators.html

Verstraeten S. (2016). The Curacao Global School-based Student Health survey (GSHS) Study 2015. Volksgezondheid Instituut Curaçao, Willemstad.

Verstraeten S., Jansen I., Pin R. & Brouwer W. (2013). De nationale gezondheidsenquête Curaçao 2013: methodologie en belangrijkste resultaten. Volksgezondheid Instituut Curaçao, Willemstad.

Verstraeten S., Griffith - Lendering, M.F.H, & Pin R. (2017). De nationale gezondheidsenquête Curaçao 2017: de belangrijkste resultaten, methode en tabellen, Volksgezondheid Instituut Curaçao, Willemstad.