Violensia

Ta prinsipalmente hende hòmber di 15 – 29 aña ta muri komo konsekuensia di violensia

Di 2003 te ku 2007, 152 persona a muri komo konsekuensia di violensia na Kòrsou; 132 hende hòmber i 20 hende muhé. Mas o ménos 74% di e personanan ku a muri komo konsekuensia di violensia a pèrdè nan bida mediante un arma di kandela. Ta prinsipalmente hende hòmber di 15 – 39 aña ta muri komo konsekuensia di violensia.

Gráfiko: morto violento na Kòrsou, 2003 – 2007  

Fuente: Statistik di kousa di morto, ICD10-code X85-Y09, Y871.

Kantidat di morto violento a pik den e periodo di 2002 pa 2004

Na 2002 tabatin un oumento drástiko di e kantidat di morto violento. Kuminsando na 2005, esei a kuminsá baha bèk te na e nivel ku e tabata na 2001 (Rapport Korps Politie Curaçao 2013).

Gráfiko: morto violento 2001 – 2016

Fuente: Sifra di krímen na 2012, Korps Politie Curaçao, 2013; sifra di e añanan siguiente ta basá riba komunikashon personal ku minister di Hustisia.          

Un di kada kuater mucha di skol ta víktima di tèrmentu

Un di kada kuater (25%) mucha di skol a bira víktima di tèrmentu riba un òf mas dia, den e 30 dianan promé ku e entrevista. No tin diferensia entre mucha hòmber i mucha muhé. Mucha den e gruponan di edat mas yòn ta bira víktima di tèrmentu ku mas frekuensia kompará ku den e gruponan di edat mas haltu (29% di e muchanan di 12 aña òf ménos, 27% di esnan di 13 te ku 17 aña i 19% di esnan di 18 aña p’ariba). Na e skolnan AGO tin mas tantu tèrmentu. Tin ménos tèrmentu na e skolnan HAVO/VWO i SBO.

Gráfiko: porsentahe di mucha di skol ku a wòrdu itèr (1 biaha òf mas den e último 30 dianan), 2015

Fuente: Global School-based Student Health Survey Curaçao 2015

Di e muchanan ku ta wòrdu itèr, 11% ta wòrdu itèr tur dia

Diesun porshento di e muchanan di skol ku ta wòrdu itèr ta wòrdu itèr tur dia. E diferensia entre mucha hòmber i mucha muhé no ta grandi.

Tabèl: frekuensia di tèrmentu serka mucha di skol ku a wòrdu itèr den e luna ku a pasa


Total
Mucha hòmber
Mucha muhé
1 òf 2 dia

58,2%

56,1%

60,3%

3 te 5 dia

17,8%

19,1%

16,5%

6 te 9 dia

7,0%

7,6%

6,5%

10 te 19 dia

4,8%

4,6%

5,0%

20 te 29 dia

1,3%

2,2%

0,7%

Tur 30 dia

10,7%

10,4%

11,0%

Fuente: Global School-based Student Health Survey Curaçao 2015


Tèrmentu ta un komportashon frekuente serka adolesente rònt mundu (Craig et al., 2009). Ta definí tèrmentu komo komportashon perhudisial deliberá ku ta keda ripití, dirigí kontra hóben ku ta den un posishon mas débil i ku no por defendé nan kurpa (Olweus, 1993). Víktima di tèrmentu ta eksperensiá mas tantu strès i tin ménos kapasidat pa konsentrá. Ademas, nan tin mas chèns di kai den uso di droga, komportashon agresivo i intento di suisidio [Kaltiala-Heino et al., 2000]. Di e muchanan di skol ku ta víktima di tèrmentu, kasi mitar (48%) ta bisa ku anochi nan ta asina preokupá ku nan no por drumi, siendo ku ta 11% so di e muchanan di skol den totalidat tin e problema akí. Tèrmentu kontra mucha hòmber ta enserá mas tantu chiste, komentario i gesto di karakter seksual (20% di mucha hòmber itèr). Ta tèr mucha muhé tokante nan aparensia (26% di mucha muhé). Serka kuater porshento di e muchanan di skol ku ta víktima di tèrmentu, e tèrmentu ta konsistí di kontakto físiko, por ehèmpel pushamentu.

Seis porshento di mucha di skol ta miembro di un ‘gang’

Seis porshento di e muchanan di skol ta bisa ku nan ta miembro di un gang (òf un grupo violento). Esei ta e kaso mas serka mucha hòmber ku serka mucha muhé (7% vs. 4%). E diferensianan entre e gruponan di edat ta chikitu. Mucha di skol VSBO i AGO ta esnan ku mas frekuentemente ta bisa ku nan ta miembro di un gang.

Gráfiko: porsentahe di mucha di skol ku ta miembro di un gang, na 2015

Fuente: Global School-based Student Health Survey Curaçao 2015

Un di kada shete mucha di skol ta karga arma

Dieskuater porshento (14%) di e muchanan di skol ta bisa ku nan a karga un arma, por ehèmpel un kuchú, pistol òf palu pa dal hende kuné, un òf mas dia den e 30 dianan promé ku e entrevista. Mucha hòmber ta karga arma ku mas frekuensia kompará ku mucha muhé (19% vs 9%). Mucha hòmber den e gruponan di edat mas yòn ta esnan ku mas frekuentemente ta karga arma. Serka mucha muhé, tin tiki diferensia entre e gruponan di edat.

Gráfiko: porsentahe di mucha di skol ku arma, pa kada sekso, na 2015

Fuente: Global School-based Student Health Survey Curaçao 2015

Na tur nivel di enseñansa, mucha hòmber ta karga arma mas frekuentemente kompará ku mucha muhé

Na tur nivel di enseñansa,  e mucha hòmbernan a karga arma, manera pistol òf kuchú, ku mas frekuensia den e 30 dianan promé ku e enkuesta, kompará ku mucha muhé. Esaki tabata mas frekuente serka e mucha hòmbernan na skol AGO: mas di un kuart di e muchanan di skol a bisa ku el a karga un arma den e 30 dianan promé ku e enkuesta.

Gráfiko: porsentahe di mucha di skol ku arma pa kada sekso i nivel di enseñansa, na 2015

Fuente: Global School-based Student Health Survey Curaçao 2015

Un di kada shete mucha di skol a yega di haña sla serka su mayornan

Diesinku porshento di mucha di skol (15%) a yega di haña sla serka su mayor- òf kuidadónan den e 12 lunanan promé ku e enkuesta. E diferensia entre mucha hòmber i mucha muhé ta chikitu. Violensia di mayor ta bira ménos ku edat: mas grandi e mucha di skol ta, ménos frekuente e mayornan òf esnan ku ta kuid’é ta dal e. E muchanan di skol SBO ta esnan ku ménos ta haña sla, kompará ku e muchanan di otro nivel di skol.

Gráfiko: porsentahe di mucha di skol ku a haña sla serka mayor/kuidadó den e 30 dianan promé ku e enkuesta, na 2015

Fuente: Global School-based Student Health Survey Curaçao 2015

Un di kada shete mucha di skol a yega di ser agredí físikamente

Un di kada shete mucha di skol (14%) a ser agredí físikamente un òf mas biaha den e 12 lunanan promé ku e enkuesta. E diferensia entre mucha hòmber i mucha muhé ta chikitu. Agreshon físiko ta bira ménos ku edat i ta mas frekuente serka mucha di skol di edat yòn. E muchanan di skol AGO a yega di ser agredí físikamente ku mas frekuensia kompará ku e otro nivelnan di skol.

Gráfiko: porsentahe di mucha di skol ku a yega di ser agredí físikamente (un òf mas biaha den e 12 lunanan promé ku e entrevista), na 2015

Fuente: Global School-based Student Health Survey Curaçao 2015

Kasi un di kada kuater mucha hòmber a yega di ta enbolbí den bringamentu

Diesocho porshento (18%) di mucha di skol a yega di ta enbolbí un òf mas biaha den bringamentu den e 12 lunanan promé ku e enkuesta. E diferensia entre agreshon físiko i bringamentu ta ku den kaso di bringamentu, ta trata di dos mucha ku tin mas o ménos mes tantu forsa i ku a skohe pa bringa ku otro. Mucha hòmber ta enbolbí den bringamentu ku mas frekuensia kompará ku mucha muhé (23% vs. 13%). Bringamentu ta bira ménos ku edat i ta mas frekuente serka mucha di skol mas yòn. E muchanan di skol SBO ta esnan ku mas frekuentemente ta enbolbí den bringamentu, kompará ku mucha di otro nivel di skol.

 Gráfiko: porsentahe di mucha di skol ku a yega di bringa (un òf mas biaha den e 12 lunanan promé ku e entrevista), na 2015

Fuente: Global School-based Student Health Survey Curaçao 2015

Downloads


Refrences

GSHS Curaçao 2015: Global School-based Student Health Survey (GSHS) ta un enkuesta di salú bou di mucha di skol di 12 te ku 17 aña. E ta forma parti di e investigashon GSHS internashonal, di Organisashon Internashonal di Salú (WHO). Meta di GSHS ta di haña un bista aktualisá di komportashon di mucha di skol na Kòrsou ku por afektá nan salú, i tambe tokante nan bienestar. Na Kòrsou, a tene e enkuesta pa di promé bes na 2015. 

Statistik di kousa di mortoE datonan di kousa di morto na Kòrsou ta basá riba deklarashon di kousa di morto ku dòkter, médiko forense òf spesialista ta saka. Ta kodifiká e kousanan di morto a base di un lista di kódigo ku ta ser usá internashonalmente, e asina yamá International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD) di Organisashon Internashonal di Salú (WHO). For di 1996, a bin ta traha ku e di 10 revishon di ICD (ICD-10, WHO).

Craig W, Harel-Fisch Y, Fogel-Grinvald H, Dostaler S, Hetland J, Simons-Morton B, et al. (2009). A crossnational profile of bullying and victimization among adolescents in 40 countries. Int. J. Public Health, 54.

Kaltiala-Heino R, Rimpela M, Rantanen P, Rimpela A, Rimpelä M, Rantanen P, et al. (2000/0 Bullying at school - An indicator of adolescents at risk for mental disorders. J. Adolescence, 661–74.

Olweus D. 1993. Bullying at school: What we know and what we can do.. Wiley-Blackwell.

PAHO (2018). Sterftecijfers Curaçao 2001-2007. Dataset disponibel via PAHO mortality database: https://hiss.paho.org/pahosys/grp.php

Rapport Korps Politie Curaçao 2013. Latere jaren via mondelinge rapportage van het ministerie van Justitie.

UNODC. Global Study on Homicide 2011. Disponibel via: https://www.unodc.org/unodc/en/data-and-analysis/statistics/crime/global-study-on-homicide-2011.html).

Verstraeten S. (2016). The Curacao Global School-based Student Health survey (GSHS) Study 2015. Volksgezondheid Instituut Curaçao, Willemstad.