Morto pa kada tipo di kousa

Mayoria di hende na Kòrsou ta muri di enfermedat kardiobaskular òf kánser

Den e periodo di 2005–2007, mayoria di morto na Kòrsou tabata debí na enfermedat kardiobaskular, siguí pa kánser. Un 37% di tur morto tabata debí na enfermedat kardiobaskular, 26% debí na kánser i 8% debí na faktor eksterno (asesinato, tráfiko, suisidio). Algun otro kousa di morto ta enfermedat respiratorio (6%), enfermedat infeksioso (4%), enfermedat di via urinario i órgano seksual (4%). Den e periodo di 2005-2007, 16% di e mortonan tabata debí na kousa ménos komun ku no ta ser menshoná apart aki ('otro kousa').

Gráfiko: kousanan prinsipal di morto, periodo 2005-2007

Fuente: PAHO Mortality Database

Den e periodo di 2005-2007, e kousanan básiko di morto mas frekuente den e kategoria general di ‘enfermedat kardiobaskular’ tabata enfermedat koronario, atake serebral i parálisis di kurason. Den e kategoria general di 'kánser', e tiponan di kánser mas frekuente serka hende hòmber tabata kánser na prostat, kánser na pulmon i kánser na tripa diki; serka hende muhé, tabata kánser na pechu, kánser na tripa diki i kánser na boka di matris. Den e grupo general di kousa eksterno, e kousanan di morto mas frekuente tabata asesinato, aksidente di tráfiko i suisidio.  

E kousanan prinsipal di morto ta varia pa kada grupo di edat

Serka yu resien nasí te na 1 aña di edat, e kousanan prinsipal di morto ta komplikashon durante embaraso, defekto ku nan a nase kuné i enfermedat di kurason. Den e grupo di edat di 1 pa 15 aña, hogamentu, epilepsia i enfermedat di kurason ta e kousanan ku mas ta kontribuí na e sifra di morto. Den e grupo di edat di 16 pa 64 aña, ta enfermedat koronario, asesinato i kánser na pulmon. E kousanan prinsipal di morto riba 65 aña ta enfermedat koronario, atake serebral i parálisis di kurason.

Data disponibel


Hustifikashon

Statistik di kousa di morto: E datonan di kousa di morto na Kòrsou ta basá riba deklarashon di kousa di morto ku dòkter, médiko forense òf spesialista ta saka. Ta kodifiká e kousanan di morto a base di un lista di kódigo ku ta ser usá internashonalmente, e asina yamá International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD) di Organisashon Internashonal di Salú (WHO). For di 1996, a bin ta traha ku e di 10 revishon di ICD (ICD-10, WHO).

PAHO (2019). Sterftecijfers. Dataset verkrijgbaar via PAHO mortality database: https://hiss.paho.org/pahosys/grp.php.

 Volksgezondheidenzorg, 2018. Sterfte naar doodsoorzaak. Geraadpleegd via https://www.volksgezondheidenzorg.info/onderwerp/sterfte-naar-doodsoorzaak/cijfers-context/huidige-situatie#node-sterfte-naar-hoofdgroepen-van-doodsoorzaken