Prevenshon

Norma pa aktividat preventivo

Aktividat preventivo tin e meta di promové i protehá hende su salú pa nan por keda den bon salú. Ademas, prevenshon tin e meta di evitá (komplikashon debí na) malesa òf detektá esakinan mas trempan posibel. Hopi bes, aktividat preventivo ta dirigí riba un grupo spesífiko di persona ku ta kore mas riesgo, por ehèmpel debí na nan sekso, edat òf un enfermedat diagnostiká kaba serka nan. Ta papia riba antikonseptivo tambe bou di e tema aki komo ku ta pa prevení embaraso ta usa nan prinsipalmente (Volksgezondheidenzorg.info, 2019).

A kalkulá e indikadónan a base di e normanan di Nederlands Huisartsen Genootschap (NHG). Pa esunnan di bakunashon kontra grip so a usa e normanan di Curaçaose Huisartsen Vereniging (CHV).

Tabèl: Norma tokante grupo meta i frekuensia di aktividat preventivo

Aktividat preventivo
Grupo meta
Ki ora
Midimentu di nivel di suku den sanger
Adulto
Último 3 aña
Tèst di kánser na tripa
Hende di 55-75 aña
Último 2 aña
Midi kolèsteròl
Adulto
Último 3 aña
Bakuna kontra grip
Hende ≥ 60 aña
Aña pasá
Tèst di kánser na pechu
Hende muhé di 50-75 aña
Último 2 aña
Tèst di kánser na matris
Hende muhé di 30-60 aña
Último 3 aña
Midi preshon di sanger
Hende ≥ 60 aña
Último 5 aña
Saminashon klíniko di wowo
Hende diabétiko
Último 2 aña
Saminashon klíniko di pia
Hende diabétiko
Aña pasá
Antikonseptivo
Hende muhé di 18-50 aña
Último 2 siman


Bakunashon kontra grip, uso di antikonseptivo, saminashon klíniko di pia i tèst preventivo di kánser na tripa ta poko frekuente serka e grupo meta 

E tasa di bakunashon kontra grip na Kòrsou ta abou: Na 2017, ta 6% di e grupo di 60+ so a bakuná kontra grip. Un di kada sinku (21%) hende muhé den e grupo di 18 pa 50 aña so a usa antikonseptivo den e dos simannan promé ku e entrevista. Ménos ku un di kada tres hende diabétiko (29%) a haña un saminashon di pia den e dos añanan promé ku e entrevista. Ademas, den e dos añanan promé ku e entrevista, tèst pa sa si tin sanger den sushi, un tèst preventivo di kánser na tripa, tambe tabata poko frekuente: 31% di e grupo di 55 pa 75 aña. E aktividatnan preventivo ku ta mas frekuente serka e grupo meta korespondiente ta midimentu di nivel di suku den sanger (77%), midimentu di nivel di kolèsteròl (78%) i midimentu di preshon di sanger (96%).

Gráfiko: porsentahe di partisipashon di e grupo meta na e aktividatnan preventivo menshoná, 2017

Fuente: Enkuesta Nashonal di Salú 2017

Tasa di bakunashon kontra grip ta abou: 6% di persona den e grupo di 60+

Curaçaose Huisartsen Vereniging (CHV) ta rekomendá pa hende bakuná kontra grip un biaha pa aña, entre otro hende di 60 aña òf mas i hende ku problema di salú eksistente manera enfermedat di kurason, enfermedat di pulmon, enfermedat di nir, kánser òf diabétis (CHV, 2019). Debí ku vírùs di grip ta kambia regularmente i ta presentá den un otro forma kada temporada di wenter, tur aña e bakuna di grip tin un komposishon diferente. Mester tuma e bakuna entre sèptèmber i òktober. E protekshon ku e ta duna ta solamente pa e tiponan di grip ku ta komun e temporada ei. Organisashon Mundial di Salú (WHO) tin komo ophetivo pa 75% di hende di mas edat bakuná kontra grip.

Na 2017, 3% di poblashon total i 6% di e grupo di 60+ a bakuná kontra grip den e temporada di grip anterior. Na 2013, 4% di e poblashon total a bakuná i 10% di e grupo di 60+. Mas dato riba bakunashon kontra grip na Kòrsou ta disponibel aki.

Un di kada sinku hende muhé den e grupo di 18 pa 50 aña ta usa antikonseptivo

Un 21% di hende muhé den e grupo di 18 pa 50 aña ta bisa ku nan a usa pel òf otro tipo di antikonseptivo (medio pa evitá di sali na estado) a base di hormona den e dos simannan promé ku e entrevista. E porsentahe di hende muhé ku ta usa antikonseptivo hormonal ta mas haltu serka esnan ku estudio na nivel di HAVO, VWO òf SBO (26%). No a topa diferensia den uso di antikonseptivo entre hende muhé kasá i esnan ku no ta kasá. Na 2013, e pregunta akí tabata formulá otro manera i esei ta pone ku no por kompará e datonan.

Mas dato riba e tema di uso di antikonseptivo na Kòrsou ta disponibel aki.

Unu di kada tres persona den e grupo meta ta hasi tèst pa detektá kánser na tripa

Gobièrnu hulandes ta rekomendá pa hende di 55 te ku 75 aña hasi saminashon di sushi kada dos aña. Sanger den sushi por ta un indikashon di kánser (òf sèl prekanseroso) na tripa. Si e resultado no ta bon, ta referí e persona pa hasi un tèst adishonal. Hopi bes, e tèst adishonal ta konsistí di un kolonoskopia (pasa slan).

Na 2017, 31% di hende den e grupo di 55 pa 75 aña a laga tèst den e dos añanan promé ku e entrevista pa sa si tin sanger den nan sushi. Despues di esei, 19% di esnan ku a tèst pa sa si tin sanger den nan sushi den e 12 lunanan promé ku e entrevista a hasi un kolonoskopia.

Kánser na tripa ta un nòmber ku ta usa pa referí na diferente tumor den tripa diki i den rectum. Kánser na tripa diki ta masha frekuente na Kòrsou. E ta na e di nuebe lugá riba e lista di kousa di morto di hende muhé (mas informashon riba statistik di kousa di morto na Kòrsou ta disponibel aki. Hopi bes, kánser na tripa ta kuminsá komo un bulto chikitu (polip) na e banda (muraya) di tripa. Ku tempu, tin polip ku ta krese bira tumor maligno. Despues, e tumor por plama den kurpa. Durante un kolonoskopia, por kita un polip pa e no sigui desaroyá i bira tumor. Ta importante pa detektá polip na tempu sí. Ta p'esei Hulanda a introdusí e saminashon di kada dos aña pa hende di 55 te ku 75 aña na 2014 (RIVM, 2020). Fundashon Prevenshon ke bini ku un tèst preventivo di kánser na tripa na Kòrsou den futuro (Gieskes Strijbis Fonds, 2018).

Mas dato riba kánser na tripa ta disponibel aki.

Dos di kada tres hende den e grupo meta ta hasi tèst preventivo di kánser na boka di matris

Gobièrnu hulandes ta rekomendá hende muhé di 30 te 60 aña pa hasi tèst preventivo di kánser na boka di matris kada tres aña. Pa tèst kánser na boka di matris, ta skrap algun sèl for di e boka di matris i wak si nan ta (pre)kanseroso.

Na 2017, 49% di tur hende muhé i 66% di hende muhé di 30 te 60 aña a hasi un tèst di kánser na boka di matris den e tres añanan promé ku e entrevista. Na 2013, e porsentahenan akí tabata práktikamente meskos: 49% di tur hende muhé i 65% di hende muhé di 30 te 60 aña. Hende muhé ku un nivel di enseñansa haltu i sin niun difikultat pa kubri nan gastunan ta partisipá mas frekuentemente na tèst preventivo di kánser na boka di matris, kompará ku hende muhé ku un nivel di enseñansa abou i mas difikultat pa kubri nan gastunan.

Kánser na boka di matris ta masha frekuente na Kòrsou. E ta e di kuater tipo di kánser mas frekuente serka hende muhé (IARC) i ta na di 15 lugá riba e lista di kousa di morto di hende muhé (PAHO). Ku tempu, un tumor na boka di matris por plama den e hende su kurpa. Pues, ta importante pa detektá esaki na tempu. Asina, e chèns di por trat'é eksitosamente ta bira mas grandi. Na Kòrsou, Fundashon Prevenshon ta hasiendo tèst preventivo di kánser na boka di matris serka hende muhé di 25 pa 65 aña for di 2016.

Mas dato riba tèst preventivo di kánser na boka di matris ta disponibel aki.

Dos di kada tres hende den e grupo meta ta hasi tèst preventivo di kánser na pechu

Gobièrnu hulandes ta rekomendá hende muhé di 50 te 75 aña pa hasi tèst preventivo di kánser na pechu (mamografia) kada dos aña. Durante e saminashon, ta saka potrèt (radiografia) di e pechunan i ta eksaminá e potrètnan pa wak si tin algu apnormal ku por ta un indikashon di kánser na pechu.

Na 2017, 43% di tur hende muhé i 67% di hende muhé di 50 te 75 aña a hasi un mamografia den e dos añanan promé ku e entrevista. Na 2013, e porsentahenan akí tabata paresido: 44% di tur hende muhé i 63% di hende muhé di 50 te 75 aña. Hende muhé ku un nivel di enseñansa haltu i sin niun difikultat pa kubri nan gastunan ta partisipá mas frekuentemente na tèst preventivo di kánser na pechu, kompará ku hende muhé ku un nivel di enseñansa abou i mas difikultat pa kubri nan gastunan.

Kánser na pechu ta masha frekuente na Kòrsou. E ta e tipo di kánser mas frekuente serka hende muhé (IARC) i ta na di kuater lugá riba e lista di kousa di morto di hende muhé (PAHO). Ku tempu, un tumor di kánser na pechu por plama den e hende su kurpa. Pues, ta importante pa detektá esaki na tempu. Asina, e chèns di por trat'é eksitosamente ta bira mas grandi. Na Kòrsou, Fundashon Prevenshon ta hasi tèst preventivo di kánser na pechu serka hende muhé di 45 te 75 aña for di 2010.

Mas dato riba kánser na pechu i saminashon di kánser na pechu ta disponibel aki.

Un 77% di adulto a laga midi nan nivel di suku den sanger den e último tres añanan

Na 2017, 77% di adulto a laga un profeshonal di kuido médiko midi nan nivel di suku den sanger den e tres añanan promé ku e entrevista. Na Kòrsou, e porsentahe di adulto ku a laga midi nan nivel di suku den sanger den e tres añanan promé ku e entrevista ta mas haltu serka hende ku no tin niun difikultat pa kubri nan gastunan (77%), kompará ku hende ku tin hopi difikultat pa kubri nan gastunan (68%). Esei ta e kaso, siendo ku algun faktor di riesgo, spesífikamente preshon haltu, kolèsteròl haltu i enfermedat kardiobaskular ta mas frekuente serka hende ku tin hopi difikultat pa kubri nan gastunan (NGE, 2017).

Un nivel haltu di suku den sanger, asta sin ku e persona tin síntoma manera orinamentu kada bes, pèrdèmentu di peso i set, por ta un indikashon di diabétis (malesa di suku). Diabétis ta basta frekuente na Kòrsou, ma no ta tur hende ta konsiente ku nan ta sufri di dje. Den e enkuesta di salú di 2013, ademas di yena e kuestionario, a hasi algun tèst físiko tambe ku e partisipantenan. E resultadonan ta mustra ku a midi un nivel di suku muchu haltu den sanger (nivel ‘random’ di glukosa den sanger di 140 mg/dl òf mas) serka 8% di e adultonan ku a bisa ku nan no ta sufri di diabétis. Serka 65% di hende na Kòrsou ku sí a bisa ku nan tin diabétis, a midi un nivel di suku muchu haltu den nan sanger (nivel ‘random’ di glukosa den sanger di 140 mg/dl òf mas). Esei por indiká ku hopi hende ku (pre-)diabétis no ta hañando e tratamentu korekto òf no ta bebiendo nan remedinan manera a palabrá ku nan dunadó di kuido médiko (NGE, 2013).

Midimentu di kolèsteròl ta frekuente na Kòrsou: 78% ta hasié

Na 2017, 86% di e grupo meta a laga un profeshonal di kuido médiko midi nan kolèsteròl den e tres añanan promé ku e entrevista. Na Kòrsou, e porsentahe di adulto ku a laga midi nan kolèsteròl den e tres añanan promé ku e entrevista ta mas haltu serka hende ku no tin niun difikultat pa kubri nan gastunan (78%), kompará ku hende ku tin hopi difikultat pa kubri nan gastunan (71%). Esei ta e kaso, siendo ku algun faktor di riesgo, manera humamentu, preshon haltu i diabétis, ta mas frekuente serka hende ku tin hopi difikultat pa kubri nan gastunan (NGE, 2017).

Kolèsteròl haltu ta un faktor di riesgo importante pa e kousa di morto number 1 na Kòrsou: enfermedat kardiobaskular (mas informashon riba enfermedat kardiobaskular ta disponibel aki). Mas haltu un hende su nivel di kolèsteròl ta, mas tantu riesgo e ta kore di haña enfermedat kardiobaskular.

Midimentu di preshon di sanger ta frekuente na Kòrsou: 93% di e grupo meta ta hasié

Nederlandse Huisartsengenootschap (NHG) ta rekomendá pa tur hende den e grupo di 60+ midi nan preshon di sanger kada sinku aña (NHG, 2020). Na 2017, 96% di e grupo meta a laga un profeshonal di kuido médiko midi nan preshon di sanger den e sinku añanan promé ku e entrevista. Na 2013 e sifra tabata práktikamente meskos: 95%.

Preshon haltu, konosí tambe komo hipertenshon, ta un faktor di riesgo importante pa enfermedat kardiobaskular, atake serebral i insufisiensia di nir. Preshon haltu ta masha frekuente na Kòrsou, ma no ta tur hende ta konsiente ku nan ta sufri di dje. Den e enkuesta di salú di 2013, ademas di yena e kuestionario, a hasi algun tèst físiko tambe ku e partisipantenan. E resultadonan ta mustra ku, serka 37% di e adultonan ku a bisa ku nan no ta sufri di preshon haltu, a midi un preshon muchu haltu (90 mmHg diastóliko i/òf 140 mmHg sistóliko òf mas). A midi un preshon muchu haltu serka 68% di e hendenan na Kòrsou ku a bisa ku a yega di diagnostiká ku nan tin preshon haltu. Esei por indiká ku hopi hende ku preshon haltu sea no ta hañando e tratamentu korekto, no ta bebe nan remedinan manera a palabrá ku nan dunadó di kuido médiko òf tin un preshon haltu ku ta difísil pa normalisá. Unu di kada sinku (20%) adulto ku preshon haltu no a usa remedi di preshon haltu den e dos simannan promé ku e saminashon hasí den kuadro di e enkuesta di salú di 2013.

Mas dato riba preshon haltu na Kòrsou ta disponibel aki.

Saminashon preventivo serka hende diabétiko a baha entre 2013 i 2017

Saminashon di wowo i di pia ta ser hasí pa prevení komplikashon di diabétis, manera sieguedat i mal sirkulashon den pia. Nederlandse Huisartsengenootschap (NHG) ta rekomendá pa, ora diagnostiká ku un pashènt tin diabétis, keda saminá su bista i pianan kada tantu tempu.

Na 2017, 67% di hende ku diabétis a hasi un saminashon di bista den e dos añanan promé ku e entrevista. Pa saminashon di pia, e porsentahe ta 29%. Na 2013, 76% di hende ku diabétis a yega di hasi un saminashon di bista i 36% un saminashon di pia (Gráfiko 5.7). Esei por indiká ku kontrol di komplikashon serka pashènt di diabétis a bai atras. Mas tantu hende muhé ku diabétis a hasi un saminashon di bista i di pia den e dos añanan promé ku e entrevista, kompará ku diabétiko hende hòmber.

Sieguedat i amputashon ta dos posibel konsekuensia grave di diabétis. Un otro komplikashon grave di diabétis ta insufisiensia di nir. Na 2014, tabatin 259 hende na Kòrsou ku mester a dialisá debí na enfermedat di nir. Esei ta nifiká ku na Kòrsou e kantidat di pashènt ku mester dialisá ta kuater biaha mas haltu ku na Hulanda (168 vs. 38 pashènt pa kada 100.000 habitante) (VIC, 2014). Aproksimadamente 40% di e pashèntnan ku ta dialisá tabata riba remedi di dòkter tambe pa diabétis. Esei ta indiká ku un faktor importante ku ta kontribuí na e kantidat haltu di pashènt di nir na Kòrsou ta falta di kontrol di diabétis.

Gráfiko: porsentahe di diabétiko ku a hasi un saminashon preventivo di bista òf di pia den e dos añanan promé ku e entrevista, 2013-2017

Fuente: Enkuesta Nashonal di Salú 2013–2017

Data disponibel


Hustifikashon

Prevenshon: Aktividat preventivo tin e meta di promové i protehá hende su salú pa nan por keda den bon salú. Ademas, prevenshon tin e meta di evitá malesa i nan komplikashonnan, òf detektá esakinan mas trempan posibel. Tin komo kuater diferente manera pa klasifiká prevenshon, esta, a base di: (1) grupo meta, (2) fase di e enfermedat, (3) tipo di medida i (4) método di ehekushon. Aki ta sigui un deskripshon di kada un.

Grupo meta: Ta varia for di e poblashon ku ta salú te na hende ku enfermedat króniko.

Hopi bes, e prevenshon ta dirigí riba un grupo meta spesífiko di hende ku tin mester di èkstra protekshon òf ku ta kore mas riesgo di bira malu. Un grupo meta por konsistí tambe di hende di e mesun grupo di edat (hóben, hende di edat haltu) òf ku ta kai den e mesun grupo a base di otro karakterístika (hende muhé na estado, hende ku un státus sosioekonómiko abou). Hopi bes, ta definí e gruponan meta segun e fase di e enfermedat, kuminsando ku e poblashon ku ta salú, te na hende ku tin un enfermedat kaba (Volksgezondheidenzorg, 2020).

ENS Kòrsou: Enkuesta Nashonal di Salú (ENS) ta un enkuesta representativo di e poblashon adulto di 18 aña p’ariba ku ta biba riba nan mes. Meta di ENS ta di duna un bista aktualisá di situashon di salú i estilo di bida di poblashon adulto na Kòrsou, i tokante kon nan ta usa e servisionan di kuido. For di 2013, Volksgezondheid Instituut Curaçao (VIC) ta tene un ENS kada kuater aña.

Gieskes Strijbis Fonds, 2018. Stichting Fundashon Prevenshon Curaçao: Borst- en baarmoederhalskanker screening. Geraadpleegd via https://gieskesstrijbisfonds.nl/projecten/bevolkingsonderzoek-borst-en-baarmoederhalskanker-op-curacao/. Curaçao, januari 2020.

IARC cancer incidence database (2019). Dataset verkrijgbaar via https://gco.iarc.fr/databases.php.

NHG, 2020. Richtlijnen en praktijk. Geraadpleegd via https://www.nhg.org/richtlijnen-praktijk. Curaçao, januari 2020.

PAHO mortality database. Dataset verkrijgbaar via https://hiss.paho.org/pahosys/grp.php..

RIVM, 2020. Bevolkingsonderzoek darmkanker. Geraadpleegd via http://www.rivm.nl/Onderwerpen/B/Bevolkingsonderzoek_darmkanker. RIVM, januari 2020.

Verstraeten S., Jansen I., Pin R. & Brouwer W. (2013). De nationale gezondheidsenquête Curaçao 2013: methodologie en belangrijkste resultaten. Volksgezondheid Instituut Curaçao, Willemstad.

Verstraeten S., Griffith-Lendering, M., & Pin R. (2017). De nationale gezondheidsenquête Curaçao 2017: de belangrijkste resultaten, methode en tabellen, Volksgezondheid Instituut Curaçao, Willemstad.

Volksgezondheidenzorg, 2020. Dossier Preventie. Geraadpleegd via https://www.volksgezondheidenzorg.info/onderwerp/dossier-preventie/wat-preventie#node-doelgroepen-van-preventie. RIVM, januari, 2020.