Droga

Dos porshento di adulto na Kòrsou a usa soft drugs den e último 12 lunanan

Na 2017, 2% di persona di 18 aña òf mas na Kòrsou a bisa ku nan a usa ‘soft drugs’ den e último 12 lunanan. ‘Soft drugs’ ta por ehèmpel cannabis, hashis i mariwana. Na 2013, esakinan tabata tambe e droganan mas usá na Kòrsou. Di e adultonan, 0,5% a bisa ku nan a usa hard drugs. Hard drugs ta por ehèmpel droga manera kokaina, ‘base’, XTC i otro tipo di hard drugs. Uso di tur dos tipo di droga ta mas frekuente serka hende hòmber, kompará ku serka hende muhé. Uso di soft drugs na Kòrsou ta mas frekuente serka adulto den e grupo di edat di 18-44 aña. Na 2013, 3% di e adultonan na Kòrsou a duna di konosé ku nan a usa soft drugs. Pa hard drugs, e porsentahe tabata 0,5% (NGE 2013).

Gráfiko: Porsentahe di adulto ku a usa soft òf hard drugs den e 12 lunanan promé ku e entrevista, pa kada sekso i grupo di edat, na 2017

Fuente: Enkuesta Nashonal di Salú 2017

Uso di droga ta mas frekuente serka adulto ku tin hopi difikultat pa kubri gastu

Uso di soft i hard drugs ta mas frekuente serka hende ku tin hopi difikultat pa kubri nan gastunan ku e entrada di famia. Por opservá diferensia chikitu den uso di soft drugs entre e diferente nivelnan di enseñansa. Pa loke ta trata hard drugs sí tin mas diferensia entre e nivelnan di enseñansa; esnan ku nivel di enseñansa mas abou ta bisa mas frekuentemente ku nan ta usa hard drugs, kompará ku esnan ku nivel di enseñansa mas haltu. Den e resultadonan akí, no a tene kuenta ku diferensia di edat i sekso den e nivelnan di enseñansa.

Gráfiko: Porsentahe di adulto ku a usa soft òf hard drugs den e 12 lunanan promé ku e entrevista, pa kada nivel di enseñansa i kapasidat pa kubri gastu, na 2017

Fuente: Enkuesta Nashonal di Salú 2017

Un di kada dies mucha di skol a yega di usa mariwana

Na 2015, un di kada dies (11%) mucha di skol a bisa ku nan a yega di usa mariwana (òf otro tipo di soft drug) maske ta un biaha den nan bida. Seis porshento (6%) a hasi esei a lo ménos un biaha den e 30 dianan promé ku e enkuesta. Serka mucha hòmber, esaki tabata mas frekuente ku serka mucha muhé (7% vs. 4%) i segun edat ta subi, e ta bira mas frekuente. Mucha di skol AGO ta esnan ku mas frekuentemente a usa mariwana den e 30 dianan promé ku e entrevista (11%).

Gráfiko: Porsentahe di mucha di skol ku a usa mariwana den e último 30 dianan, na 2015

Fuente: Global School-based Student Health Survey Curaçao 2015

Dos porshento di mucha di skol a yega di usa hard drugs

Na 2015, 2% di mucha di skol a bisa ku nan a yega di usa hard drugs (manera kokaina i ‘base’) maske ta un biaha den nan bida. Por opservá un diferensia chikitu den uso di hard drugs entre mucha hòmber i mucha muhé, i tambe entre e diferente gruponan di edat. E porsentahe di mucha di skol ku a yega di usa hard drugs ta mas haltu serka e skolnan AGO (4%).

Gráfiko: Porsentahe di mucha di skol ku a yega di usa hard drugs maske ta un biaha den nan bida, 2015

Fuente: Global School-based Student Health Survey Curaçao 2015

Un di kada ocho mucha di skol ku ta usa mariwana ta us’é kasi tur dia

Na 2015, 6% di e muchanan di skol a bisa ku nan a yega di usa mariwana òf otro soft drugs maske ta un biaha den e 30 dianan promé ku e enkuesta. Un di kada ocho (13%) di esnan ku a usa mariwana a hasi esei 20 biaha òf mas den e último 30 dianan.

Tabèl: Frekuensia di uso di mariwana (serka mucha di skol ku a usa mariwana den e 30 dianan promé ku e enkuesta), na 2015

 

Total (%)

1 òf 2 biaha

59%

3 te 9 biaha

19%

10 te 19 biaha

8%

20 biaha òf mas

13%

Fuente: Global School-based Student Health Survey Curaçao 2015

Un di kada tres usadó di droga a kuminsá hasi esei promé ku el a kumpli 14 aña

Di e muchanan di skol ku a bisa ku nan a yega di usa droga maske ta un biaha den nan bida, un di kada tres (30%) a hasi esei, pa promé bes, promé ku el a kumpli 14 aña. No a opservá diferensia entre mucha hòmber i mucha muhé pa loke ta trata uso di droga for di edat yòn. 

Kuater porshento di mucha di skol a yega di haña nan den problema komo resultado di uso di droga

Kuater porshento (4%) di mucha di skol ta bisa ku nan a yega di haña nan den problema ku nan famia òf amigunan, a falta skol òf a haña nan den un pleitu pasobra nan ta usa droga. Pa loke ta trata e punto akí, no a opservá niun diferensia entre mucha hòmber i mucha muhé, ni entre e diferente gruponan di edat. E porsentahe di mucha di skol ku a yega di haña nan den problema pasobra nan ta usa droga ta mas haltu na e skolnan AGO (7%), siguí pa VSBO (5%), SBO (3%) i HAVO/VWO (2%).

Gráfiko: Porsentahe di mucha di skol ku a yega di haña nan den problema pasobra nan ta usa droga, na 2015

Fuente: Global School-based Student Health Survey Curaçao 2015

Niun morto komo konsekuensia di uso di droga

Den e periodo di 2003-2007, no a registrá niun morto komo konsekuensia di uso di droga (Statistik di Kousa di Morto, kódigo ICD10 F11-F12, F14-F16, F19).

Downloads


Refrences

Droga ta supstansia ku ta stimulá serebro, produsiendo efekto mental i físiko. Ta yama e efektonan ei ‘efekto sikoaktivo’. (Volksgezondheidenzorg.info, 2017) Soft drugs ta produkto manera cannabis, hashis i mariwana, ku ta e droganan mas usá na Kòrsou. Hard drugs ta produkto manera kokaina, ‘base’ i ecstasy.

ENS Kòrsou: Enkuesta Nashonal di Salú (ENS) ta un enkuesta representativo di e poblashon adulto di 18 aña p’ariba ku ta biba riba nan mes. Meta di ENS ta di duna un bista aktualisá di situashon di salú i estilo di bida di poblashon adulto na Kòrsou, i tokante kon nan ta usa e servisionan di kuido. For di 2013, Volksgezondheid Instituut Curaçao (VIC) ta tene un ENS kada kuater aña.

GSHS Curaçao 2015: Global School-based Student Health Survey (GSHS) ta un enkuesta di salú bou di mucha di skol di 12 te ku 17 aña. E ta forma parti di e investigashon GSHS internashonal, di Organisashon Internashonal di Salú (WHO). Meta di GSHS ta di haña un bista aktualisá di komportashon di mucha di skol na Kòrsou ku por afektá nan salú, i tambe tokante nan bienestar. Na Kòrsou, a tene e enkuesta pa di promé bes na 2015.

Statistik di kousa di mortoE datonan di kousa di morto na Kòrsou ta basá riba deklarashon di kousa di morto ku dòkter, médiko forense òf spesialista ta saka. Ta kodifiká e kousanan di morto a base di un lista di kódigo ku ta ser usá internashonalmente, e asina yamá International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD) di Organisashon Internashonal di Salú (WHO). For di 1996, a bin ta traha ku e di 10 revishon di ICD (ICD-10, WHO).

Centers for Disease control and prevention, 2018. The Global School-based Student Health Survey (GSHS). Konsultá via https://www.cdc.gov/gshs/

De Looze M, Van Dorsselaer S, De Roos S, Verdurmen J, Stevens G, Gommans R, et al. HBSC 2013. Gezondheid, welzijn en opvoeding van jongeren in Nederland.

PAHO (2018). Sterftecijfers Curaçao 2001-2007. Dataset disponibel via PAHO mortality database: https://hiss.paho.org/pahosys/grp.php

Verstraeten S. (2016). The Curacao Global School-based Student Health survey (GSHS) Study 2015. Volksgezondheid Instituut Curaçao, Willemstad.

Verstraeten S., Jansen I., Pin R. & Brouwer W. (2013). De nationale gezondheidsenquête Curaçao 2013: methodologie en belangrijkste resultaten. Volksgezondheid Instituut Curaçao, Willemstad.

Verstraeten S., Griffith- Lendering, M.F.H, & Pin R. (2017). De nationale gezondheidsenquête Curaçao 2017: de belangrijkste resultaten, methode en tabellen, Volksgezondheid Instituut Curaçao, Willemstad.

Volksgezondheidenzorg.info (2017). Konsultá via   https://www.volksgezondheidenzorg.info/onderwerp/uso di droga/cijfers-context/huidige-situatie-jongeren#definities RIVM: Bilthoven, 7 januari 2018.