Humamentu

Un poko ménos humadó na Bándabou

Na Kòrsou, 14% di poblashon adulto ta huma. E porsentahe di humadó ta mas haltu na parti ost di Willemstad (14%) i na Bándariba (14%) i un poko mas abou na parti wèst di Willemstad (13%) i na Bándabou (12%).

Gráfiko: porsentahe di adulto ku ta huma, pa kada region, na 2017

Fuente: Enkuesta Nashonal di Salú 2017

* Basá riba ménos ku 100 opservashon i p’esei no inkluí den e relato


Ménos humamentu na Kòrsou kompará ku Hulanda

Humamentu ta muchu ménos frekuente den poblashon di Kòrsou kompará ku Hulanda. Humamentu pisá tambe ta ménos frekuente na Kòrsou kompará ku Hulanda. Humadó pisá ta huma 21 òf mas sigaria i/òf shag pa dia.

Gráfiko: humamentu serka adulto na Hulanda (2012) i Kòrsou (2017)

Fuente: Enkuesta Nashonal di Salú 2017 (Kòrsou) i Gezondheidsmonitor 2012 (Hulanda)

Humamentu na Kòrsou ta rònt di e promedio di Karibe

E porsentahe di adulto ku ta huma ta rònt di e promedio di e otro paisnan den Karibe. Cuba i Surnam ta entre e paisnan ku e porsentahenan mas haltu di humadó.

Gráfiko: humamentu serka adulto na Kòrsou i otro pais i isla di Karibe (sifra standarisá a base di edat (ENS 2017 i dato internashonal di PAHO i WHO)

Fuente: Enkuesta Nashonal di Salú 2017 (Curaçao), PAHO i WHO

Na Kòrsou tin ménos mucha di skol ta huma, kompará ku otro pais den Karibe

E porsentahe di mucha di skol na Kòrsou ku ta huma ta un poko mas abou ku na mayoria di e otro paisnan den Karibe (PAHO 2017). Na tur pais, tin mas mucha hòmber ta huma, kompará ku mucha muhé. E porsentahe di mucha di skol ku ta huma ta mas haltu na Jamaica i Dominica.

Gráfiko: porsentahe di mucha di skol ku ta huma aktualmente; Kòrsou vs. Karibe

Fuente: Global School-based Student Health Survey Curaçao 2015, PAHO 2017

Kompará ku Hulanda, na Kòrsou ta ménos frekuente pa mucha di skol huma tur dia 

Kompará ku mucha di skol na Hulanda, na Kòrsou ta ménos frekuente pa mucha di skol huma tur dia (4% vs. 0,4%). (GSHS Curaçao 2015 i de Looze et al., 2013).

Data disponibel


Hustifikashon

Humadó: Un persona ku den e enkuesta a kontestá ku Sí na e pregunta: ‘Bo sa huma?’

Humadó diario: Un persona ku ta parti di e poblashon general ku ta huma un òf mas sigaria tur dia.

Humamentu pasivo: Drenta den kontakto ku huma di tabako den kas, aunke e persona mes no ta huma

Humadó pisá: Persona ku ta huma 21 òf mas sigaria i/òf shag pa dia.

CHS: Curaçao Health Study (CHS) ta un enkuesta di poblashon ku a tuma lugá na 1993 – 1994 bou di poblashon adulto di 18 aña p’ariba na Kòrsou. E enkuesta akí a suministrá un gran kantidat di dato konfiabel tokante salú i komportashon relashoná ku salú di poblashon di Kòrsou.

ENS Kòrsou: Enkuesta Nashonal di Salú (ENS) ta un enkuesta representativo di e poblashon adulto di 18 aña p’ariba ku ta biba riba nan mes. Meta di ENS ta di duna un bista aktualisá di situashon di salú i estilo di bida di poblashon adulto na Kòrsou, i tokante kon nan ta usa e servisionan di kuido. For di 2013, Volksgezondheid Instituut Curaçao (VIC) ta tene un ENS kada kuater aña.

GSHS Curaçao 2015: Global School-based Student Health Survey (GSHS) ta un enkuesta di salú bou di mucha di skol di 12 te ku 17 aña. E ta forma parti di e investigashon GSHS internashonal, di Organisashon Internashonal di Salú (WHO). Meta di GSHS ta di haña un bista aktualisá di komportashon di mucha di skol na Kòrsou ku por afektá nan salú, i tambe tokante nan bienestar. Na Kòrsou, a tene e enkuesta pa di promé bes na 2015.

Alberts, J. F., Gerstenbluth, I., Halabi, Y. T. & O'Neil, J. (1996). The Curaçao Health study. Northern Centre for Healthcare Research.

De Looze M, Van Dorsselaer S, De Roos S, Verdurmen J, Stevens G, Gommans R, et al. HBSC 2013. Gezondheid, welzijn en opvoeding van jongeren in Nederland. [Internet]. 2014. Geraadpleegd via http://www.hbsc-nederland.nl/uploads/publicaties/openbaar/HBSC_Rapport_2013.pdf

Gezondheidsmonitor (2012). Geraadpleegd via https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2013/37/uitkomsten-gezondheidsmonitor-2012.

Gezondheidsraad. Richtlijnen goede voeding 2015. Den Haag: Gezondheidsraad; 2015. https://www.gezondheidsraad.nl/sites/default/files/201524_richtlijnen_goede_voeding_2015.pdf

Pan American Health Organisation (2017). Geraadpleegd via http://www.paho.org/data/index.php/en/indicators.html

Verstraeten S. (2016). The Curacao Global School-based Student Health survey (GSHS) Study 2015. Volksgezondheid Instituut Curaçao, Willemstad.

Verstraeten S., Jansen I., Pin R. & Brouwer W. (2013). De nationale gezondheidsenquête Curaçao 2013: methodologie en belangrijkste resultaten. Volksgezondheid Instituut Curaçao, Willemstad.

Verstraeten S., Griffith - Lendering, M.F.H, & Pin R. (2017). De nationale gezondheidsenquête Curaçao 2017: de belangrijkste resultaten, methode en tabellen, Volksgezondheid Instituut Curaçao, Willemstad.